Hinderträning

Idag gick det jättebra att träna. Om man bortser från de gånger Elias kröp för nära mina fötter vid aerobicsträningen. Kunde gått illa men jag lyckades upptäcka honom i tid och förflytta honom till till säkert avstånd, tills nästa krypattack.... Hans humör var dock på topp, han verkade tycka att det var kul att titta på alla kringhoppande, studsande mammor. Vid ett tillfälle kröp han fram och hälsade på en liten bebis som låg snett bakom oss. Avböt det hela innan Elias hälsning blev för hårdhänt.

Angående gårdagens vattenlöshet så hade vattnet satts på när jag kollade vid halv femtiden så jag fick aldrig någon användning för vattenflaskorna jag fyllt upp. Sparar dom ett par dagar i kylen för säkerhets skull. Man vet aldrig.

Elias håller på för fullt att träna sig på att stå upp nu. Han klarar faktiskt att stå utan stöd i flera sekunder, och han älskar det! Igår kväll innan han somnade (han fick sova mellan oss i sängen) så höll han på att klättra på både mamma och pappa. Han klättrade och klättrade, stod och stod, vinglade och vinglade. Några hångelpussar på bamsen blev det också med jämna mellanrum. Han dök på ändan emellanåt. Han somnade väl ungefär en och en halv timme efter att vi lagt honom. I klätterpauserna passade han på att fingra på pappas bok så pappa fick stora svårigheter att läsa. Stunden precis innan han somnade ägnade han sig åt att ligga på rygg med händerna i luften. Han vickade händer och fingrar fram och tillbaka och tittade fascinerat på dom hela tiden. Sen la jag honom på min arm där han efter några minuters protesterande somnade sött vid 23-tiden.